maybe

Maybe I should discard myself as happy now.
Keep eating more medicine.
Shave my legs my armpits and my cunt. Start sucking your dick and forget my name and my clit.
Put on more make-up and a fake pair of boobs.
no. I say NO!!!!
I’m still myself.
We are all stupid. If you like that girl what are you going to do?? Even as I crumble I stay put in place.

prata på

Jag har styrkan och makten även när jag tappar den.

jag blödde och blödde och vägrade förstå vad det var. För någon jag ville vara dog.
du kommer födas en dag jag lovar dig
Din kropp är din liksom ditt språk. Glöm det aldrig aldrig aldrig aldrig...
Jag äter med mitt blod. Jag äter solens sken. Det här var ju så gott.

en dag till

Livet i kakburken är inte särskilt lätt. Man måste passa sig för mazarinerna.
Och de finska pinnarna är inte så värst snälla.
Livet i chokladasken är livet på en pinne. Lätt att leva. Lätt att älska. Lätt att roa.
Hon är det vackraste som finns. Och hon och hon och hon och han och han.
Men Oj vad jag är trött på det här. De kräver det omöjliga hela tiden.
Alltid samma sak i evigheters evighet.
Och det är så jobbigt att jag måste sätta ner foten och trampa sönder det lite för att överleva en dag till.

disco woohoo!!

Drinkar i magen.
Cigarettrök i lungorna.
Glans på läpparna.
Skugga på ögonlocken.
Top och kjol på kroppen.
Boots på fötterna.
Hängen i öronen.
Förväntansfull. Nervös trygghet i hela nervsystemet.
Runtom mig ordmassorna.
Musikmassorna.
Hur gör man nu igen?
Hur ska jag kunna bjuda på mig själv?
Finns det något i mig som någon vill ha?
Jag finns Här.
Märker ni det?

hemskt mkt jag

Jag kallar mig feminist ja!
Jag susar fram på cykeln.
Jag shoppar för mycket.
Jag lär mig sparka arsle.
Jag klär mig i vad fan jag vill.
Men helst svart, rött turkost och rosa.
Med glitter eller nåt fint mönster.
Jag sminkar mig och har kontaktlinser när jag vill.
Jag pratar med mina vänner.
Jag flörtar med brudar överallt.
Jag skrämmer slag på små bimbos oavsett kön. Som om jag skulle vilja hångla med nån av dem ändå! Jag längtar efter min Älskade.
Så naivt, romantiskt.
Jag läser böcker.
Jag skriver dagbok, mejl, dikter, tentor.
Jag lyssnar på musik hur högt jag vill.
Jag onanerar så högt jag vill.
Jag lagar mat, bara till mig.
Vill du ha också är det bara att fråga.
Jag får mycket ångest ibland.
Då bryter jag ihop.
Jag hatar att människor glor på mig.
Jag blir svartsjuk. Jag blir arg. Jag känner mig dömd och sviken.
Jag hatar att människor jag inte känner gör mig nervös.
Jag saknar Mamma och Pappa hemma ibland.
Då ringer jag dem.
Jag ser på TV när jag vill det.
Oftast blir jag bara irriterad på skiten.
Ibland hänförd, fascinerad.
Jag fotar.
Jag dagdrömmer hur mycket som helst.
Jag vill göra om hela tiden.
Jag duschar länge och njuter av känslan av vatten.
Jag ser på filmer.
Då brukar man inte bli besviken.
Jag ringer viktiga samtal.
Jag gör inte budgetar.
Jag åker till psykakuten.
När det behövs.
Jag vill inte behöva välja.
Jag tycker inte jag har någonting gemensamt med tjejer som Ebba von Sydow.
Jag diskuterar gärna.
Precis allt.
Jag har inte alltid rätt. Eller fel.
Jag vill ha rätt däremot precis som alla andra.
Jag tycker om uppmärksamhet faktiskt.
Jag kräver en ursäkt om du gör mig ledsen.
Men det är också allt.
Är jag inte värd det??
Jag har ett sånt ego.
Jag vill inte vara någon annan än mig själv.

rött och gult

Du liksom log mot mig med dina stela kroppsdelar.
Och ditt rosa plasthår.
Utanför blommar tulpanerna.
Röda och gula.
Rosa blommor.
Rosa rosenmandel.
Jag cyklar.
Cykeln är blå.
Som menscykeln i reklamen.
Jag är tre år.
Jag fångade mörkret med mina kupade händer.
Där får det vila.
Blodsbarn, blodsband.
Jag tänder ljusen
för mitt blodsbarn.
Släcker dem för mitt multnande blodsband.

till alla mammor

Så underbart jävla stark.
Alltid persikor till barnen.
Alltid där.

världens hjärta

Jag älskar mitt liv i svart och rosa.
Och älskar resan till världens hjärta.
Ibland.
Kylskåp:
Pudding, Vatten, Te, Mjölk, Honung, Choklad, Kaffe, Socker, Frukt, Godis, Vin, Paj, Skräp.

vaddå??

Jag ser miljoner år, med oceanen i mitt blod.
Dom ser mig i ögonen.
Jag hör miljoner år.
Skrattande visade du mig de glödande kolens väg.
Jag går den fortfarande med dramadrottningens stora tårar i ögonen.
Snäckorna väntar ännu på mig på stranden.
Havets vågor sköljer mina såriga fötter och minnenas sand rinner mellan mina tår.
Jag plockar pärlorna från bottnen och sväljer dem.
När jag obducerats kommer du ha ett vackert halsband att bära till mitt minne. Dyk in bland minnenas koraller.
Längre Ner!
Kan du hitta Guldet? Pärlorna? Hajarna?
Döda och obducera mig.
Räkna mina fingrar och tår.
Iaktta mitt hjärta och mina lungor.
Känn min lever och mina njurar.
Våldta min heliga fitta och säg hur mycket du älskar mig.

glöm då hjärna!!

Jag hör er fortfarande. I rummet bredvid mitt.
Den största besvikelsen.
Jag har förtroende för dig in i det sista.
Min erfarenhet av dig går genom som en blodådra från mina tår till mina hårtoppar. Som järnmalm genom berget.
Och det är bra. Och jag älskar dig ännu som ett barn.
Som ett barn blir till och går om intet om och om igen.
Tills jag blir äldre än du och tjusig i lila hår och skrumpna äppelkinder, kanske glömmer jag dig då.
Och mig. I sömnen är du min för alltid, instängd i mitt sinne i rummet jag inte vågar hitta nyckeln till. Det kanske är lika bra.

underbar, tack..

Idag är jag underbar.
Du med.
Men bara idag.
Förstår du vad jag menar?? Jaa du..
Du är en av de vackraste människorna jag träffat.
Vad är jag då?
Du tror kanske du tog mycket ifrån mig.
Men du gav ännu mer.
Tack.

åh neej!!

Livets vatten i en gammal pet-flaska.
Jag dricker det.
Sväljer ner skuldkänslorna med det.
Varför du? Varför jag?
Varför skulle någon tycka om mig?
En återvändsgränd.
Ett livsfarligt övergångsställe.
Fångad med övervakningskameran.
Jag får inte göra så här!
Små bitar av mig överallt.
Rör inte mitt pussel!
Det kommer rasa samman.
kommer aldrig bli min, eller säga
Det tar så mycket tid att förstå att det inte gör något.
Och att det inte är mitt fel.
Inte enbart. Du, det är helt enkelt så att du får komma till mig.
Du får se mig i ögonen och börja prata med mig.
Jag vet att jag sårade dig med.
Jag vet att du kände dig osäker med.
Och jag förlåter dig.
Förlåter du mig?

igen

Mina händer är bundna och jag vill dricka, nu!
Vad är det som är så fel med att vara desperat?
Med att veta vad man vill men också inte vill?
Tiden går men jag kommer ingenstans.
Ytterligare en dag går och jag är ensam.
Jag kan vara så mycket.
En jävla bur.
Du vägrar träffa mig och prata med mig.
Jag är så arg.
Alla är besvikna på mig.
Alla blir arga på mig.
Jag med.
Jag vet inte hur jag ska säga förlåt till dig.
Du förlåter mig ju inte. Eller hur?
Sterilitet?
Stillhet?
Stavfel?

styrkan i sanningen

Hitta den där styrkan som du har i dig tjejen !
Du måste klara dig själv.
Det måste krypa fram en fjäril ur den där puppan snart.
Jag spann den så länge med min finaste bomull.
Ät, ät, ät.
Sparka, slå.
Sparka, slå.
Nej! Nej!.
Varför blir allt bara fel?
Mamma jag är så jävla ledsen.
Det blev en hungrig liten mal.
Vi går och går.
Du följer mig.
Jag följer dig.
Även dit jag inte vill.
Och om du står stilla.
Märker du snart att det är världen som rör sig runt dig.
Långsamt och lite egenkärt följer den oss. Allt har berättats.
Det finns så mycket vackra sanningar.
Eller hur?
Så vad ska jag göra?
Var är alla lögnerna?
Undanskuffade i någon garderob knuffas de och trängs.
Drömmer om att någon dag bli stora sanningar.
Eller är de redan det där utanför?
De kanske sitter ute i soffan och viskar i dina vänners öron.

blick/språk

Där sitter du.
Vad har du för blick?
Vad har du för språk egentligen?
Alla dessa ord säger inget verkligt.
Jag vill tala med dig.
Så lägg undan orden en stund och kom hit.
Jag har min slags hämnd.
Den sorten som får dig att aldrig somna på natten.
Grubblande i mörkret.
På vad det där var för något.
På vad hon var för någon.
Vad betyder musik egentligen?
När du inte lyssnar...

hey you!!

Så tyst det är nu, en blick på almanackan.
Jag har missat den här dagen.
Inget att göra åt det.
Det är så tyst.
Ingen kakafoni.
Allt du säger mig.
All väntan.
All längtan.
Jag vill se dig.
Du skrämmer mig ibland. Du skadade mig och sårade mig.. Mer än du själv i din värld av massivt ego förstår. Men jag går vidare. Jag har mitt eget liv. Jag kom hit för min egen skull också. Det kan du inte ändra på.
Tyvärr verkar det vara äkta förnedrande saknad.
Så trevligt.
Jo, du är välkommen.
Jag trodde inte det heller.
Inte nu efter dessa åren.
Då skulle väl inget finnas kvar? Eller?
Allt det här är så stinkande skitigt.
Så ta för dig så mycket du orkar.
Och glöm inte att tvätta dig efteråt.
Skölj av dig mig.
Så jag aldrig behöver tänka på dig igen.
Nu är jag här.
En annan kvinna nu.
Den här dagen.
Har jag växt.
Jag känner det i alla fall.

dröm-viljan

Inte ens jag förstod vad du ville egentligen..
Vanlig men unik.
Vacker.
Viljan är en trött, rosa dröm.
Varför denna delikata lust nu igen?
Kom då, kyss mig då!
Visa vad du går för vackra vanliga! Reser ensam. till skuggan och regnfesten.
Ångest över galen verklighet. Ögat mjuk-läser boken.
Hemliga världar, kunskap kommer till mig.
Jag vill fungera utanför dikten.
Mat, vänner, skola, sömn, sex.
Behovstrappan.
Steg för steg.
Upp ur apatin.
Tänk om jag ramlar.
En gåva i mina händer.
Får inte tappa den.
Igen.
Jag tycker om dig.
Respekterar dig till och med trots allt..
Jag vill inte älska bara dig.
För du känner bara kanske, nästan som jag.
Jag vet vem jag är.
Du vet vem jag är.
Jag hallucinerar.
Men jag har inga illusioner.
Trots alla försök.
Så bortkastat.
Igen.
Jag ska inte ge upp.
Jag behåller gåvan.
Mellan dig och mig.
Oss.
Finns lust.
Och den rosa dröm-viljan.
Önskar alltid dig.
Mer av din mjuka hud och vackra ögon.
Kyssar med min verkliga.
Så nära.
Är du söt, flirtig.
Och kanske verklig.
Är jag så nära?
Brännande röd Kvinnofrukt.
Våra kön brinner för varandra.
Så nära är vi.
Delikata..
Jag erkänner allt för dig.